26 januari 2016

Zucchinibiffar med blomkålsmos


Zucchinibiffar

4 port

2 zucchini
1/2 röd chili
1/2 purjolök
1 dl bovetemjöl
100g fetaost
1 ägg
Salt
Svartpeppar



Riv zucchinin och blanda med finhackad röd chili och purjolök.
Blanda ner bovetemjöl och ägg och rör ner fetaost i smeten.
Salta lätt och peppra.
Låt stå i ca 10 minuter.
Forma biffar och lägg på en skärbräda (smeten blir rejält kladdig).
Hetta upp olivolja i en stekpanna och stek biffarna till fin färg
ett par minuter på varje sida.


Blomkålsmos

1 stort blomkålshuvud
2 msk olivolja
Salt
Vitpeppar
Ev några droppar tryffelolja

Skär bort blomkålsbuketterna från stammen och koka i lättsaltat
vatten tills de mjuknat ca 10 minuter.
Häll av vattnet och tillsätt olja och kryddor.
Mixa med stavmixer till ett fint mos.
Servera genast.

Gårdagens middag blev zucchini- och kikärtsbiffar med paprikaröra, blomkålsmos och sallad.
Grönt och gott!


Kram


25 januari 2016

Detox - andra veckan








Jag erkänner.
Jag har aldrig varit speciellt duktig på att följa dieter eller diverse träningsprogram.
Jag är (har varit) en sån där som vissa dagar knappt äter alls och andra dagar kan
trycka i mig allt som kommer i min väg.
Gärna mackor och bakverk men smågodis har aldrig riktigt varit min grej
och rött kött slutade jag med för många år sen även om jag
fortfarande lagar det då jag fortfarande inte lyckats övertala resten av familjen att avstå.
Ett par gånger per år brukar jag försöka ta mig själv i kragen för att 
äntligen börja träna och äta bättre men det brukar ganska snart sluta med
en ostbågspåse uppkrupen i soffan...

Men efter 2015 när jag drabbats av inte bara cancer utan diverse andra
skumma åkommor kände jag att 2016 måste bli året då jag äntligen gör något.

Nu har jag och ena dottern följt Glow by U:s detox i över en vecka
och jag måste säga att det gått förvånansvärt bra.
Inget speciellt sockersug.
Huvudvärk de första två dagarna (jag inte hon).
Förmodligen lite kaffeabstinens (något tröttare än vanligt).
Annars - inga problem!

Visst - det är krångligare och tar betydligt längre tid att laga maten
och jag tror ärligt talat inte vi haft så här mycket sopor någonsin
(blir en hel del när man skalar många frukter och rotfrukter flera gånger per dag)
och vi springer titt som tätt till affären för att fylla på med nya fräscha frukter 
och grönsaker.

Som tur är hade vi redan investerat i en råsaftcentrifug så inga nya större
inköp har behövts göras.

Och det är ju så fräscht och gott och även om jag inte
kan påstå att jag rasar i vikt så mår jag åtminstone
så väldigt mycket bättre!
Sen kommer jag ju inte äta såhär för alltid och för evigt
men ett par veckor då och då skadar absolut inte!!!


Chiagröt med banan och citrussallad

4 port

6 msk chiafrön
4 dl kokosmjölk
1 banan
1 gnutta vaniljpulver

1 apelsin
1 blodgrape
1 näve färska blåbär

Blanda chiafröna med kokosmjölk och vaniljpulver i en bunke.
Låt stå i kylen och svälla i minst en timme,
helst över natten.
Använd stavmixer och mixa ner en banan strax innan servering
.

Skala och dela apelsin och och blodgrape
och blanda samman.

Toppa chiagröten med citrussalladen och de färska blåbären.



Kram

16 januari 2016

Tulpanens dag



Iskallt är det verkligen ute men inne börjar vårkänslorna spira...

Jag älskar verkligen tulpaner så 
när det är Tulpanens dag som det var igår den 15 januari
(snart finns det en dag för allt men just tulpaner, våfflor, semlor
och kanelbullar håller vi stenhårt på i vår familj)
så fyller jag husets vaser så mycket jag kan!


Vackra Klong-vasen fylld med färgglada tulpaner och favoritmuggen från Spode med morgonkaffe.
Härlig start på en snöig lördag!

Kram


15 januari 2016

Nötig kladdkaka






2 ägg
3 dl strösocker
1 1/2 tsk vaniljsocker
1 krm salt
4 msk kakao
1 1/2 dl vetemjöl
175g smält smör
100g skalade hela hasselnötter


Sätt ugnen på 160 grader.

Börja med att grovhacka hasselnötterna.
Rör ihop alla ingredienser i turordning.
Börja med ägg och socker, tillsätt sedan de torra ingredienserna
och nötterna.

Vispa inte.

Häll smeten i en smord och bröad springform ca 20cm,
Grädda ca 20-25 min.
Ta ut formen när smeten nästan stannat helt.

Använder du en större form, förkorta gräddningstiden med ca 5 minuter.

Servera med en klick vispgrädde eller vaniljglass.

14 januari 2016

Att få beskedet


Jag har varit borta länge men nu börjar jag komma tillbaks.
Kanske det inte är någon ursäkt men 2015 var ett år
jag helst vill glömma.

Ena dagen fullt frisk - nästa dag ett fullständigt oväntat besked.
Ett besked som jag som alltid varit en smula hypokondrisk på
något sätt väntat på men ändå var helt oförberedd för när det kom...

Flera elaka små svulster som
varken syntes eller kändes.

Som växte sig större och starkare
i tysthet och mörker inuti mitt ena bröst.

En medkännande sköterska som lägger handen på låret och huvudet på sned.
En reaktion som inte vill ut.
Inte behöver jag några näsdukar  - vad ska jag gråta för?

Förnekelse.

Varje bröstcancer är unik och 
ingen genomgår samma resa som någon annan. 

Allt detta som man kan och bör känna 
för mig fanns det ingenting.
Sedan kom det.. 

Chocken
Rädslan
Ensamheten
Tårarna
Ilskan
Ångesten
Sömnlösheten
Tomheten
Sorgen
Hoppet

Cancer är en jävlig sjukdom som inte drabbar
 bara din kropp  - utan även dina närmaste,
ditt hjärta och din själ.
Som får dig att känna dig som ett litet barn igen
som längtar efter mammas famn.
Någon som blåser bort det onda.

Tyvärr fanns inte min mamma där
för cancern har redan tagit henne,
alldeles för tidigt.

En omgivning som vill så väl men som inte helt förstår.
Inte heller kan begäras förstå.

Hur något som inte syns på utsidan,
kan slå så hårt på insidan.

"Du som ser så frisk och pigg ut - inte kan väl du vara sjuk."

Nära som sviker och vänner man aldrig anat 
som plötsligt finns där.
För att lyssna, peppa, stötta.

Kramar och omtanke.
Oväntade ljusglimtar i vardagen.

Ett SMS.
Ett kort telefonsamtal.
En blombukett utanför dörren
får den svartaste av dagar att plötsligt inte kännas så svår.


Jag har många, långa timmar, dagar och nätter
med mediciner och kontroller
framför mig innan jag får lov att kalla mig frisk.

Jag är ärrad och min kropp kommer aldrig bli densamma igen och
jag kommer alltid behöva täcka mig för solen.
MEN
jag har den stora turen att ha kommit ut på andra sidan!

Även om jag vissa dagar känner mig mindre än minst
och jag fortfarande är nästan omänskligt trött
så vet jag nu hur stark jag är.
Tänk ändå vad jag, och min kropp, klarar av!!!




Fast det lilla spöket kommer nog alltid finnas kvar.
Spöket som ger fjärilar i magen när ett sår inte vill läka,
när det plötsligt finns en liten knöl där inget funnits förut eller
när man bara helt enkelt känner sig en smula sjuk.
En liten oro som slagit rot och aldrig helt kommer
försvinna.
Men jag har lovat mig själv att inte känna efter,
inte låta rädslan ta över och
framför allt inte googla på allt ont som kan drabba...



Just nu är inget genrep.
Inga dagar kommer igen och jag är så tacksam och ödmjuk
för att jag får lov att finnas kvar.

Nu vill jag börja leva mina drömmar.
Vem vet vad som väntar framöver?
Jag längtar efter att få se!